Sveriges geografiska inkomstskillnader
Dr Staffan Canbäck, Tellusant
Hur ser de svenska geografiska inkomstskillnaderna ut? Här visar jag de svenska storstäderna och kommunerna.
Jag använder SCB:s storstadsdefinitioner. Storstockholm täcker 26 kommuner, Storgöteborg 13, Stormalmö 12.
Insikterna kommer från att studera kartan, inte texten.
Att storstäderna är rika är ingen överraskning. Men se på Norrbotten: förvånansvärt rikt. Kiruna är den femte rikaste kommunen, Gällivare den sjätte. Gruvor är viktiga.
Några andra:
- Knivsta nr 1
- Storstockholm nr 2
- Storgöteborg nr 8
- Stormalmö nr 18
Filipstad, Ljusnarsberg och Högsby ligger i botten
Notera att det finns rika stadsdelar i alla städer. De råkar vara egna kommuner i våra storstäder. Det är därför bäst att slå ihop storstadskommunerna i storenheter.
Ett annat sätt att se på samma data syns nedan. Violingrafen visar inkomstfördelningen efter inkomst per capita. Bredden motsvarar hur många som bor i de kommuner som har denna inkomst per capita. Detta är baserad på en kernel density estimation. Grafen ger en snabb överblick och undviker onödiga detaljer.
Jag hade tänkt inkludera en graf med en Lorenzkurva. Den visar jämlikheten i ett land och utgör grunden för att beräkna Gini-koefficienten.
Sverige är dock så jämlikt från ett spatialt perspektiv att grafen blev meningslös. Spatial Gini är 0,06 — exceptionellt lågt. 0 är perfekt jämlikhet, 1 är när en person tjänar alla pengar. (De fattigaste kommunerna är så små att de inte påverkar helheten.)
Sveriges totala Gini är omkring 0,35. Detta visar att ojåmlikhet i Sverige är stor inom kommuner, men inte mellan kommuner. De flesta länder har både spatial och intern ojämlikhet.
Notera att hög jämlikhet eller ojämlikhet är varken bra eller dåligt. Det är ett sammhälles värderingar som ger orden laddning. Svenskar ser ofta jämlikhet som eftersträvansvärt. Där jag bor är ojämlikhet positivt.
Källa: S.Canbäck analys; SCB