En komplex fråga: Den svenska levnadsstandarden jämförd med den amerikanska
Dr Staffan Canbäck, Tellusant
Man ser ofta ytliga jämförelser av den materiella levnadsstandarden i olika länder. Här går jag på djupet.
Den senaste tiden har det publicerats mycket på YouTube och andra sociala medier om hur mycket lägre inkomsterna är i EU och Sverige jämfört med USA.
Jag har därför analyserat de svenska hushållens inkomstnivå i detalj. Mitt jämförelseår är 2025. Nedan följer stegen i analysen.
Sverige jämfört med USA
- BNP per capita är 28% lägre i Sverige. Men BNP är inte inkomst och definitivt inte hushållsinkomst så siffran säger ingenting.
- Ett bättre mått är Sveriges disponibla hushållsinkomst (DI) som är 53% lägre vid en första anblick. Den 25-procentiga skillnaden mot BNP reflekterar det högre skattetrycket och hög export, men också andra faktorer. Men detta mått håller inte hellet måttet (så att säga).
- Men varför använda 2025 års marknadsväxelkurs? Växelkurser går upp och ner men den lokala levnadsstandarden rör sig (i stort) inte. Det är därför bättre att använda en stabil kurs. Dessutom måste hänsyn tas till skillnader i kostnadsnivåer.
Dessa två faktorer kräver att “purchasing power parity” (PPP) används. Med detta (efter en synnerligen komplicerad uträkning) hamnar Sverige 47% under USA.
- Det är viktigt att göra en STIK justering.¹ Denna innebär att staten (inkl regioner, kommuner) spenderar pengar för medborgarna som inte ingår i disponibel inkomst. T ex skolor och sjukvård. Denna government spending on behalf of consumers (som Världsbanken uttrycker det) är 22% av BNP i Sverige gentemot 6% i USA.
Efter denna justering är Sveriges hushållsinkomst 27% lägre än USA:s.
- Är inkomst per invånare det bästa måttet? Stora hushåll med t ex många barn har skalekonomier. Per invånar-måttet säger implicit att alla medlemmar har samma inkomst. Men ett per hushåll mått säger att det gör detsamma hur många som bor i hushållet. Ekonomer använder istållet hushållsekvivalenter (HH-ekv) som är det geometriska medelvärdet mellan individer och hushåll.²
Detta sätter den svenska inkomstnivån till 35% under USA.
- Slutligen, varför jömföra genomsnittsinkomsten? Ett bättre mått är medianinkomsten some bättre reflekterar huer folk is stort har det. Med medianinkomst är Sveriges materiella levnadsstandard 24% under den amerikanska.
Min slutsats är att de svenska hushållens inkomstnivå ligger 20–30% under de amerikanska.
Jämförelse med amerikanska delstater
Går det ett att jämföra ett litet land som Sverige med ett stort land som USA? Jag anser att det är en falsk jämförelse. Lät oss istället jämföra med de amerikanska delstaterna.
Om vi använt den naiva metoden i punkt 1, så ligger Sverige sist.
Detta är orimligt. Jag har besökt alla kontinentala 48 delstaterna med en sociologisk blick. Det är omöjligt att Sverige är fattigare än t ex Mississippi.
Med mina justeringar ovan hamnar Sverige fortfarande nära botten vilket syns i violingrafen nedan. Detta verkar rimligt baserat på min erfarenhet, men vi undviker sista platsen.
Slutsats och åsikter
Sveriges materiella levnardsstandard är omkring 20-30% lägre än den amerikanska. Resultatet är robust. Till exempel spelar ändringar i växelkursen ingen roll i analysen.
Att Europa generellt släpar efter är välkänt. Men det beror inte s[ mucket på sämre ekonomi utan på den demografiska utvecklingen. Sverige skiljer sig fr[n detta genom att det haft en gynnsam demografisk utveckling.
Det finns ingen anledning att nå den amerikanska materiella levnadsstandarden. Sverige offrar materiellt för att uppnå högre livskvalitet, bortom krassa pengar. Dessutom ligger landet för geografiskt isolerat för att kunna svinga sig upp mycket.
Men visst borde gapet minskas. Schweiz är både rikt och har hög livskvalitet. Bayern, Lombardiet, Katalonien och Danmark likaså. De är ungeför lika stora som Sverige.
Personligen sitter jag i Massachusetts och ser med förtvivlan på den svenska främlingsfientligheten. Den har bredit ut sig under det senaste decenniet och jag ser en tydlig blåbrun utveckling. Det är kanske en naturlig följd av massinvandringen och den följande brottsvågen, men det finns gränser i respektabel politik.
Kanske vore det bättre att byta denna negativa energi till en positiv levnadsenergi.
Som Bertrand Russell sa: “If a philosophy is to bring happiness it should be inspired by kindly feelings.” Sverige missar detta.
Källa för samtliga grafer: S.Canbäck (Tellusant) analys; TelluBase
¹ Adjusted Disposable Income (OECD:s benämning)
² Se Rainwater, L. (1970): What Money Buys: Inequality and the Social Meanings of Income och OECD (2013): OECD Framework
for Statistics on the Distribution of Household Income, Consumption and Wealth